Back in town!
Vi får väl se om det blir en syster rip-off så man inte skriver nåt mer än detta inlägg på ett halvår eller så, men nu är iaf. äventyret avslutat. 6 och en halv månad har poffat bort och som vanligt så bryr sig ingen. Som vanligt alltså!
Jag har alltså lämnat Honduras, upplevt kaoset med London och British Airways och därmed sitter jag här, nästan en vecka sen jag kom hem, och fortfarande utan packning.
Det är ju kul.
Jag försöker vänja mig vid tystheten och ignorering-tekniken som körs i detta avlånga land (eller kylan för den delen), men ännu känns det knepigt. Inga tutande bilar, inga höns i farten, inga hundar som skäller, inga grisar som nöffar och inga hästar som gnägger. Och inga äckliga avgaser kommer ut från bilarna. Eller varför inte bara ta upp kulturen i sig som är helt sjukt olikt allt annat. Eller att dert knappt ligger några sopor längs vägarna här i Sverige. Eller att vi inte bor i småa trä eller stenhus här hemma.
Men det var ju trots allt på andra sidan jordklotet man befann sig.
Hemma alltså, aprilskämtet var förövrigt en höjdare!
Jag har alltså lämnat Honduras, upplevt kaoset med London och British Airways och därmed sitter jag här, nästan en vecka sen jag kom hem, och fortfarande utan packning.
Det är ju kul.
Jag försöker vänja mig vid tystheten och ignorering-tekniken som körs i detta avlånga land (eller kylan för den delen), men ännu känns det knepigt. Inga tutande bilar, inga höns i farten, inga hundar som skäller, inga grisar som nöffar och inga hästar som gnägger. Och inga äckliga avgaser kommer ut från bilarna. Eller varför inte bara ta upp kulturen i sig som är helt sjukt olikt allt annat. Eller att dert knappt ligger några sopor längs vägarna här i Sverige. Eller att vi inte bor i småa trä eller stenhus här hemma.
Men det var ju trots allt på andra sidan jordklotet man befann sig.
Hemma alltså, aprilskämtet var förövrigt en höjdare!
Kommentarer
Trackback